Får ont i magen av velighet nu. Ska på premiärvisning av en barnfilm. Pratade med min lärare om att ta med ett syskonbarn men nu blir det två. Skitjobbigt om det blir trubbel eftersom det förhoppningsvis är mina framtida arbetskolegor där. Sen ringde min bror och sa att deras grannes barn hade biljett till filmen men ingen att gå med. Jag sa nej till det och nu mår jag jätte dåligt. Fy så hemskt. Tanken på att jag som elev tar med mig lla jag känner även om det ena barnet betalar för sig blir för obekväm. Andra vet ju inte att hon har gjort det. Tycker synd om grannflickan dock. Ursh så hemsk jag är, bryr mig mer om karriären än barn...